Många markägare tycker att deras röst inte hörs tillräckligt i debatten, som stundtals också är hård. Samtidigt är motståndet mer diffust i och med att det inte kommer ovanifrån utan framför allt från grannar och jaktlag, parter på jämbördig nivå med markägaren.

– Det är en annorlunda situation för till stor del handlar det om att påverka en kultur. Och eftersom det rör känslor och maktförhållanden känner vi att angreppssättet måste bygga mer på fakta och praktiskt beskrivna argument, säger Anders Wetterin som är en av dem som ligger bakom det nya förslaget på arbetssätt.

Med fakta kan man vässa sina argument

Faktadelen går ut på att på ett konkret sätt visa i vilken utsträckning viltskadorna påverkar produktionen. Bland annat genom att göra referensrutor där man till exempel med armeringsmattor hägnar in en avgränsad yta som får växa utan påverkan och jämför med omgivningen som betats av viltet.

– Så kan markägare samla kunskap. Faktasamlingen gör det lättare för markägaren att ta ordet och framföra sina argument, säger Anders Wetterin.

Tanken med det nya arbetssättet är också att det ska ske i små steg och i ett tonläge som inte triggar i gång motsättningar utan vara något man kan sympatisera med. Inspiration hämtar man från arbetssättet Det goda ägandet som tagits fram för att påverka förståelse och attityder när det gäller äganderätten.

– Där har vi varit framgångsrika. Under 2018 har det i medierna skrivits mer om äganderätten än på 15 års tid. Och det har varit innehållsrika artiklar som visat på äganderättens betydelse för ansvarsfullt brukande, berättar Björn Galant, ansvarig för Det goda ägandet.