Men inte bara där utan också på gårdarna, i hagmarkerna och i den natur som finns emellan skog och hagar. Lika viktig för mångfalden är de brukningsmetoder som finns. Det kan handla om att satsa på udda trädslag, lövträd eller kanske gammal senvuxen tall. Det kan handla om att föryngra med fröträd, under skydd av större träd, med sådd eller med plantering. Allt bidrar till mångfald; både i framtida möjligheter att nyttja skogens resurser och, inte minst, för skogens växter och djur.

Statistik från Riksskogstaxeringen visar att vi idag får mer gammal skog, mer död ved, mer ädellövskog och fler grova lövträd i skogarna. Dessa faktorer är en del av förklaringen till att även skogens fåglar blir fler.

En studie från 2016 från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Lunds Universitet visar att de flesta skogslevande fåglar haft en positiv trend i Sverige mellan åren 1998 och 2015.

Av 58 studerade skogsfågelarter ökade 33 arter medan sex arter minskade i antal. De övriga hade stabila populationer eller inga statistiskt säkra förändringar. Extra roligt är att flera av de arter som är kända för sina särskilt höga krav på skogsmiljön ökat tydligt. Det är stjärtmesen, trädkryparen, tretåiga hackspetten, tjädern, lavskrikan, tofsmesen och domherren.

Forskarna tror att den positiva utvecklingen för skogens fåglar i stor utsträckning beror på en positiv utveckling för deras livsmiljöer.

Detta betyder att den som tar en skogspromenad nu har större chans att se skogsfåglar jämfört med för med för 20 år sedan. 

LÄS MER: Statistik skogens fåglar

LÄS MER: Underskatta inte den skötta skogen