De flesta jordbruksfastigheter har enskilda avlopp och entreprenadföretagare kan bidra till att bygga om avloppsanläggningar som inte uppfyller kraven. Här hittar du information om LRFs kretsloppsmodell för enskilda avlopp. Kretsloppsmodellen ska ses som ett alternativ till de olika varianter som finns på marknaden idag. LRF vill framhålla att det är de lokala förutsättningar som bör avgöra.  Det är självklart upp till varje enskild fastighetsägare att fritt välja bland de lösningar som uppfyller ställda krav. 

De näringsämnen som tas bort från åkrarna i form av mat och foder måste ersättas. Att sluta samhällets olika flöden och börja återvinna fosfor från till exempel avlopp är viktigare. Målet är att det ska ske på ett sätt som inte riskererar framtida produktion, konsumenternas tilltro till jordbruket, hälsa eller miljön. 

När växtnäring återförs till marken ska det ske med så lite påverkan på miljön som möjligt och utan några extra metaller, föroreningar eller oönskade smittoämnen. Här pågår arbete och utveckling med att få fram rena system där även läkemedelsrester elimineras och LRF följer noga utvecklingen.

Lantbrukaren ska inte behöva riskera sin eller framtida generationers produktion eller miljö genom att ta emot avloppsrester. Det är först när kvaliteten på slutprodukten kan garanteras, som kretslopp och återföring av växtnäringen till åkermark är möjlig och vi kan säkra förtroendet för våra livsmedel.

Kretsloppets viktigaste delar

De viktigaste aspekterna för att uppnå kretslopp av enskilda avlopp kan sammanfattas i fyra delar:

  1. Toalettavloppet ska separeras. För att hållas så fritt som möjligt från kemikalier ska toalettavloppet källsorteras och inte blandas med bad-, disk- och tvättavloppet (BDT) som innehåller kemikalier och en alltför stor mängd vatten.
  2. Slutprodukten ska vara fri från smittämnen. Avloppsfraktionen ska behandlas så att den blir fri från smittoämnen. Detta kallas hygienisering och sker mest effektivt om inblandningen av spolvatten är så liten som möjligt. Hygienisering kan uppnås genom höjning av temperaturen eller pH-värdet när avloppsfraktionen behandlas i en särskild anläggning.
  3. Fungera som gödselmedel. För att avloppsfraktionen ska kunna användas till åkermark krävs att den innehåller så mycket näring att det är värt för lantbrukaren att transportera och sprida den. Vattenmängden måste därför hållas nere.
  4. Tydlig källa. I de flesta system där livsmedelsproduktion är inblandad ställer samhället och marknaden krav på att det som används i odling av foder eller livsmedel ska kunna spåras tillbaka till sin källa.

LRFs kretsloppsmodell består av en toalett som spolar med en extremt liten vattenmängd, en sluten tank för WC-delen och BDT till infiltration/markbädd efter slamavskiljare.

Vid användandet av LRFs kretsloppsmodell samlas fraktionen upp från toaletterna i en sluten tank, som på grund av den ringa mängden vatten inte kommer att behöva tömmas så ofta. Avloppet från BDT leds till en konventionell avloppslösning, exempelvis en infiltration eller markbädd. Ofta kan den befintliga avloppslösningen användas till just BDT-avloppet. Lämpligheten för det avgörs från fall till fall av miljökontoret i kommunen.

Avloppsfraktionen hämtas och förs till en hygieniseringsanläggning där materialet blir lämplig som växtnäring, vartefter lantbrukaren sprider det på åkermark.

Du hittar mer information i dokumenten till höger på sidan. 

Återföring av fosfor från städernas avloppsreningsverk är en viktig del i kretsloppet och samma krav ska gälla även där. När växtnäring återförs till marken ska det ske med så lite påverkan på miljön som möjligt och utan några extra metaller, föroreningar eller oönskade smittoämnen. En typ av återföring är via spridning av avloppsslam på åkermark. LRF tar inte ställning till slampspridning på åkermark. Det är ett beslut och övervägande som den enskilda brukaren måste göra. Om brukaren beslutar sig för att ta emot avloppslam rekommenderar dock LRF att det slammet ska vara Revaq-certifierat slam. Den avgörande kretsloppsprincipen för LRF är ”rent in –rent ut” och för att nå dit behöver tekniken utvecklas ytterligare.