Många metoder kan användas för att ta fram samma nya egenskap, exempelvis ökad halt av nyttiga ämnen eller motståndskraft mot insekter. 2017 är det fortfarande oklart vilka av dessa 15 metoder som ska kallas genteknik. Det är endast om genteknik använts som sorten behöver undersökas för risk mot miljö och hälsa.

Växtförädling

Jordbruket i Sverige står inför utmaningar. Mycket mat ska produceras med mindre miljöpåverkan i ett ändrat klimat med mer regn, mer torka, mer skadegörare men också en längre växtperiod. Livsmedelsstrategin ger efter 2017 årligen cirka 40 miljoner kr för växtförädling. För bästa effektivitet behövs olika metoder och tekniker för att ta fram sorter med önskade egenskaper. Nya egenskaper ska testas för eventuell risk på hälsa och miljö efter behov med samma noggrannhet, oavsett om man har använt genteknik eller inte.

Konsument

Många konsumenter är oroliga och vill inte att GMO ska användas. Därför vill vi att ska GMO märkas så att konsumenter och bönder kan välja. Samtidigt ska mytbildning och skrämselpropaganda granskas och bemötas sakligt.

Foder

I Sverige används inte GMO-soja som proteinfoder. Vi arbetar för att öka produktionen av närproducerat foder och minska importen av soja. Om handel och konsumenter vill att djuren ska få GMO-fritt foder, måste bönderna få betalt för merkostnaden. Nästan alla importerade kött och mjölkprodukter kommer från djur som har ätit GMO.

Framtid

LRF menar att det nu 20 år gamla regelverket behöver utvärderas och ett nytt tas fram. Nya egenskaper ska kollas på samma sätt oavsett vilken förädlingsteknik som har använts. Patent ska inte kunna användas på sorter som finns på en marknad. Sortens bidrag till hållbar utveckling bör redovisas, till exempel kväveeffektivitet och resistens. De nya reglerna ska ge universitet och små företag möjlighet att konkurrera med de globala giganterna.