Kan man inte lägga ned jordbruket, det ger ju bara en massa utsläpp?

I princip all mänsklig aktivitet ger utsläpp men all aktivitet är inte nödvändig. Att producera mat är nödvändigt för att vi ska överleva och därmed är jordbruk nödvändigt. Det viktiga är att i all verksamhet minska klimatpåverkan. Svenskt jordbruk är inriktat på att vara innovativt och resurseffektivt, och tillhör världens mest klimatsmarta.

Vi i Sverige är dessutom lyckligt lottade eftersom vi har gynnsamma förutsättningar för jordbruk. Vi har oftast gott om färskvatten, egen foderproduktion och betesmarker som gör att vi kan producera mer kött med låg miljö- och klimatpåverkan.

80 procent av det som odlas i Sverige används för att producera foder till djur. Varför ska vi mata djur med växter när vi kan äta växterna direkt istället?

I Sverige är långt ifrån all mark lämplig att odla livsmedel på. Det beror på jordarnas kvalitet, odlingsklimat och odlingssäsongens längd i olika delar av landet. Gräs, eller vall, växer däremot ofta bra och kan bli foder till djur, precis som den spannmål som har en något lägre kvalitet än den som ska bli livsmedel. Djuren är helt enkelt omvandlare av gräs och ”sämre” spannmål till kött, mjölk och ägg.

Varför odlar vi inte mer grönt protein istället?

Då Sverige är ett avlångt land så råder olika odlingsmöjligheter på olika platser och bönor går inte att odla överallt. Den ökande efterfrågan på grönt protein har dock gjort att odlingen av baljväxter ökat markant i Sverige och potentialen att odla mer är fortfarande stor i vissa delar av landet.

Ett problem som hindrar utvecklingen, är att bönderna får för lite betalt med tanke på de risker de tar i odlingen.

I Europa importeras 97 procent av all soja som går till djurfoder, det bidrar väl till skövling av regnskog?

Sveriges bönder bidrar inte till skövlingen av regnskogen eftersom 100 procent av den soja som de köper till sina djur är ansvarsfullt producerad. Det innebär att över 100 krav ska mötas, till exempel att man inte får odla på regnskogsmark.

Det allra mesta, 90 procent, av det foder svenska mjölkkor äter produceras i Sverige. Bara cirka 2 procent består av soja.

Källa: Svenska Sojadialogen, WWF, beräkningar baserade på statistik från Jordbruksverket och WWF.

Hur kan klimatpåverkan bli lägre för att uppfödningen och odlingen sker i Sverige? Handlar det inte bara om matnationalism?

Visst är vi stolta över Sveriges bönder och vill att de ska finnas kvar och vara konkurrenskraftiga. Men att köpa svensk mat för klimatets skull är inte matnationalism.

FN pekar på att världens utsläpp från köttproduktion skulle minska direkt med över 30 procent om all världens produktion skulle gå till som i Europa.

Flera forskningsrapporter pekar ut svenskt kött som det mest klimatsmarta i EU, det är inget som LRF hittat på. Forskning visar bland annat på att utsläppen från svenskt kött är 25 procent lägre än medelutsläppen i EU (J.P. Lesschen et al, 2011).  För griskött är utsläppen från svensk produktion också lägre än från importen.

Sverige har också jordar som är gynnsamma för odling och klimat som minskar trycket från många typer av skadegörare. Vi är ett av de länder i Europa som använder minst mängd växtskyddsmedel per odlingsyta. Det förhållandevis kalla svenska klimatet kan både minska svinnet av frukt och grönsaker och förbättra smakupplevelsen. För det mesta har vi även ett överflöd på vatten, med både mycket nederbörd och många sjöar och vattendrag att samla vatten i.

Kött- och mejeriprodukter påverkar klimatet lika mycket som världens alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans. Varför ska vi då köpa mer svenskt kött?

Globalt sett stämmer påståendet om utsläppen eftersom många länders kött- och mejeriproduktion släpper ut stora mängder växthusgaser. Men de globala utsläppssiffrorna går inte att använda för svensk produktion eftersom den har betydligt mindre klimatpåverkan än världsgenomsnittet.

En stor fördel med svensk produktion är att den ger lägre utsläpp av växthusgaser per kilo produkt; nötköttsproduktionen ligger 70 procent lägre och mjölkproduktionen 44 procent lägre än världssnittet.

LRF ser det inte som sin uppgift att berätta vad någon ska äta, men mer än 80 procent av svenskarna äter blandkost, där kött och mycket annat ingår. LRF tycker därför att man, om och när man köper kött, ska välja mer svenskt och mindre importerat.

Idag importeras ungefär hälften av det kött vi äter i Sverige, många gånger från länder med betydligt större klimatpåverkan än det svenska köttet. Kött som dessutom är producerat med en helt annan djuromsorg än i Sverige, med produktionsmetoder som till och med skulle vara olagliga i Sverige. Därför vill vi se en förflyttning från importerat till svenskproducerat.

Källa: Tackling the Climate through Livestock och Animal Feed Science and Technology 

Produktionen av ett kilo nötkött slukar nästan 15 000 liter vatten. Det är sju gånger mer än produktionen av sojabönor som lätt skulle kunna ersätta nötkött.

Det stämmer, men 98 procent av vattnet som går åt till att producera ett kilo nötkött i Sverige är regnvatten.

Internationellt står lantbruket genomsnittligt för 70 procent av ländernas vattenförbrukning, men i Sverige står lantbruket för endast 3 procent av den totala vattenanvändningen. Det går att jämföras med industrin som står för 61 procent av svensk vattenförbrukning och hushållen för 23 procent. 

Källa: WWF och SCB

Jordbrukets största utsläppskälla är den metangas som boskapen släpper ut genom sin matsmältning.

I Sverige står jordbruket för 12,5 procent av utsläppen, varav ungefär hälften är metangasutsläpp från djuren – att jämföra med transporter som står för 34 procent av utsläppen i Sverige.

Det ska också tilläggas att metan ingår i det naturliga kretsloppet med en livslängd på maximalt 10 till 15 år, att jämföra med koldioxid som kan stanna i atmosfären 100 till 1 000 år, även om koldioxiden har en svagare uppvärmande effekt.

Vi behöver dessutom kor. Naturvårdsverket har nyligen fastställt att det behövs fler betande djur för att klara riksdagens miljömål. Det gäller framför allt naturbetesmarker. Idag behövs ungefär en ko per hektar för att bevara biologisk mångfald och bördigt landskap.

Vall är ett viktigt djurfoder som binder cirka 3 miljoner ton CO2/år. Genom att odla vall återför man energi till jordarna och behåller jordarnas bördighet. Djurens gödsel spelar i sin tur en avgörande roll för att vi ska kunna tillföra ny näring till jordarna, oavsett om man odlar konventionellt och eko. Därför är djuruppfödning så viktig för naturens kretslopp.

Källa: Naturvårdsverket och Chalmers

Vad gör svenskt jordbruk för att bidra till utvecklingen och minska sina egna utsläpp av växthusgaser?

Både sådant som minskar utsläppen, men också sådant som kan öka upptaget av koldioxid i mark.

Genom ett aktivt arbete med resurseffektivitet och produktivitet. En hög och ökad produktivitet, till exempel genom en förbättrad djurhälsa, gör att utsläppen per producerad produkt minskar. Åtgärder som minskar läckaget av näringsämnen, och därigenom risken för övergödning, minskar ofta även belastningen på klimatet. När mindre andel näringsämnen läcker till sjöar och hav innebär det oftast att även utsläppen av växthusgaser minskar.

Till stora delar drivs det arbetet även utifrån andra målsättningar, som förbättrad djurhälsa, ökad konkurrenskraft eller andra miljömål än just begränsad klimatpåverkan. Resultatet blir detsamma, det vill säga minskade utsläpp av växthusgaser.

Rådgivning är en viktig åtgärd. Eftersom det ofta skiljer från gård till gård vad som är en effektiv klimatåtgärd är platsspecifika åtgärder viktiga. Många lantbrukare får rådgivning från Greppa Näringen för att öka kunskapen om hur de kan minska sina utsläpp av klimatgaser, minska övergödning och för en säker användning av växtskyddsmedel. 

Många lantbrukare bidrar också genom att både producera och använda förnybar energi. Spannmål kan exempelvis användas för att framställa etanol. Energiskog kan användas för att producera värme. Produkter som halm och stallgödsel kan användas som bränsle och för framställning av biogas.

Källa: Jordbruksverket

Skogen är ju en viktig resurs som tar upp koldioxid. Varför ska vi då hugga ner träden? Är det inte bättre att låta skogen stå?

Det finns flera anledningar till att det är bättre att bruka skogen än att bara låta den stå. För det första så tar träden upp mer koldioxid under tiden de växer. Man kan jämföra dem med en hungrig tonåring, de äter mer när de växer som mest, sedan avtar det när de uppnått full storlek.

Medelåldern för träd som avverkas i Sverige är 110 år.

Den allra viktigaste nytta träden gör för klimatet är när de ersätter olja, kol, stål och betong och ser till att vi får mindre av utsläpp av fossil koldioxid. Fossil energi är dessutom ändlig, medan skogen är förnybar när nya träd hela tiden växer upp.

I dagsläget är det bara 75 procent av skogens årliga tillväxt som avverkas, det betyder att vi får mer och mer skog för varje år. Dessutom har vi i den svenska skogen mer gamla träd nu än för 100 år sedan.

Men hur vettigt är det att bara elda upp ved för att vi behöver bränsle. Då släpps ju koldioxiden ut igen?

Bränsle från träd görs av restprodukter från vanligt skogsbruk. Det kan vara granar och toppar som annars skulle ligga kvar i skogen och ruttna och släppa ut koldioxid. Det kan också vara restprodukter från sågverken som sågspån och bark.

Det stämmer att delar av det bundna kolet släpps ut igen när vi exempelvis förbränner det som biobränsle. Men när biobränsle ersätter fossilt bränsle minskar utsläppen av fossil koldioxid som är främsta orsaken till klimatförändringarna.

Av de mänskligt påverkade utsläppen i Östersjön kommer nästan hälften från jordbruket, där djurindustrin är en storspelare.

Övergödningen i Östersjön är ett stort problem. Men svenskt jordbruk står för betydligt mindre övergödning än jämförbara länder inom EU. Läckaget av kväve och fosfor per hektar svensk åkermark är cirka hälften av medeltalet för övriga länder. Läckage av ammoniakkväve till luft, som orsakar försurning och övergödning, är betydligt lägre i Sverige i jämförelse med övriga länder.

Men även om bilden av svenskt jordbruk är bra, så återstår fortfarande mycket att göra för att minska övergödningen. LRF arbetar därför med att erbjuda rådgivning till lantbrukare genom Greppa Näringen. Greppa Näringen drivs i samarbete mellan LRF, Jordbruksverket, länsstyrelserna samt ett stort antal företag i lantbruksbranschen. Målen med rådgivningen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Källa: SLU