Konsumtion av mat

  • 81 procent uppger sig vara allätare, 14 procent flexitarian och 4 procent vegan/vegetarian. Källa: LRFs undersökning Konsumenterna & de gröna näringarna 2018, genomförd av Ipsos
  • Under ett år ger varje svensk i snitt upphov till utsläpp av cirka 2 ton växthusgaser genom den mat vi äter, enligt Naturvårdsverket. Tänkvärt är att en resa till Thailand ger upphov till utsläpp av cirka 2,5 ton växthusgaser per person. Källa: KTH
  •  
  • Ungefär hälften av den mat vi äter är importerad. Vid EU-inträdet 1995 var 75 procent av all mat som konsumerades i Sverige producerad inom landet. Sedan dess har värdet av andelen svensk mat minskat till omkring 50 procent. Källa: Beräkningar baserade på statistik från SCB
  •  
  • 62 % av klimatutsläppen från svensk mat och dryck sker utomlands. (SCB).
  • Matsvinnet utgör uppskattningsvis en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp från jordbruket globalt. Källa: FAO. 2015. Food Wastage Footprint & Climate Change. Rome: FAO
  • Vi slänger var femte matkasse i Sverige. Källa: Naturvårdsverket

Resurseffektivt lantbruk

  • Det är böndernas arbete med att arbeta effektivt med alla gårdens resurser som minskar klimatpåverkan. 
  • Sverige har lägst antibiotikaanvändning till djur. Tack vare daglig skötsel och omsorg, sunda djurhållningssystem, förebyggande djurhälsovård och aktiv sjukdomsbekämpning håller sig djuren friska. Sunt för djur, miljö och klimat. 
  • De senaste 15 åren har över 10 000 gårdar tagit emot rådgivning kring hur de kan effektivisera sin produktion. Påverkan på vatten, mark och klimat har minskat på gårdar som fått rådgivningen. Det är hundratusentals genomförda åtgärder och förbättringar som leder till en effektivare produktion. Källa: Greppa Näringen
  • Det finns ingen motsättning mellan det som kallas konventionellt lantbruk och ekologiskt lantbruk. Båda har sina för och nackdelar, båda formerna finns i Sverige och båda arbetar för ständiga förbättringar och effektivisering. I Sverige är cirka 20 procent av åkermarken brukad ekologiskt. Källa: Jordbruksverket

Växthusgasutsläpp

  • 89 procent av klimatpåverkan i Sverige beror på användning av fossil koldioxid. 
  • Metan globalt kommer från tre ungefär lika stora källor: djur och gödsel, läckage och utsläpp från fossila bränslen och soptippar, reningsverk, förbränning och risodling. I Sverige svarar djurens metan för knappt 6 procent av klimatpåverkan.

Grönt protein

  • Odlingen av baljväxter har ökat markant i Sverige de senaste åren tack vare ökande efterfrågan på grönt protein. Potentialen är fortfarande stor för ytterligare ökad odling.

Kött och mjölk

  • Metan från världens kor ger ungefär 6 procent av de samlade utsläppen. Källa: IPCC
  • Metangas kan inte jämföras rakt av med koldioxid då metan har en livslängd på ca 10 år i atmosfären medan en betydande andel, ca 40 procent, av koldioxiden stannar i atmosfären i 100 år och ca 20 procent finns kvar efter 1000 år. Källa: Chalmers. Läs mer här
  • Svenskt nötkött har 25 procent lägre klimatpåverkan än genomsnittet i Europa  Källa: J.P. Lesschen etal. Animal Feed Science and Technology, 2011
  • Klimatpåverkan från nötkött är 59 procent lägre i västra Europa (där Sverige ingår) än världsgenomsnittet (Opio et. al., 2013).
  • Sverige har utrymme för en betydligt större köttproduktion än i dag, och skulle kunna bli en viktig exportör av klimatsmart hållbart producerat kött. Det ökade välståndet globalt innebär allt fler som efterfrågar kött. Källa: OECD
  • Svensk mjölkproduktion ger 44 procent lägre utsläpp av växthusgas per kilo mjölk jämfört med världsgenomsnittet. Källa: FAO respektive Gerber, P.J. et al. Tackling the Climate through Livestock, FAO och J.P. Lesschen et al. Animal Feed Science and technology
  • Mjölkproduktionen i hela världen orsakar mindre än 3 procent av de totala globala utsläppen av växthusgaser. Källa: FAO Tackling climate change through livestock 2013, samt J.P. Lesschen et al. Animal Feed Science and technology, 2011 respektive Lesschen, 2011

Foder

  • Endast cirka 2 procent av svenska mjölkkors mat består av soja. Detta är 25 procent lägre än det europeiska genomsnittet. 
  • Över 90 procent av det foder svenska mjölkkor äter produceras i Sverige. Källa: Beräkningar baserade på statistik från Jordbruksverket och WWF
  • Sveriges bönder bidrar inte till skövlingen av regnskogen eftersom 100 procent av den mängd soja som svenska bönder köper till sina djur är hållbart producerad. Källa: Svenska Sojadialogen, WWF
  • Allt fler ersätter sojan med egenproducerat protein för att ytterligare få ned utsläppen. I dag produceras tre gånger mer foderprotein i Sverige än 2001 – omkring 165 000 ton jämfört med 53 400. Källa: Beräkningar baserade på statistik från Jordbruksverket och Lantmännen

Biologisk mångfald

  • Det behövs fler betande djur för att klara riksdagens miljömål. Källa: Naturvårdsverket.
  • Det naturliga kretsloppet behöver betesdjuren för att skapa bra miljöer för en rad andra insekter, fåglar och djurarter. Källa: Jordbruksverket

Odling

  • Energiförbrukningen har mer än halverats i växthusodlingen sedan början av 2000-talet, samtidigt som användningen av fossila bränslen har minskat med mer än 80 procent – detta trots att odlingen har ökat. Källa: Jordbruksverket 2015:4
  • De svenska tomaterna odlas till 90 procent med hjälp av fossilfri uppvärmning. Källa: FAO
  • Ett långsiktigt miljöarbete och tuffa miljöregler gör att svenska livsmedel håller hög klass, till exempel när det gäller rester från växtskyddsmedel.

Vatten

  • Lantbruket står för endast 3 procent av den totala vattenanvändningen i landet. Internationellt står lantbruket genomsnittligt för 70 procent av ländernas vattenförbrukning. Källa: SCB
  • Den svenska industrin står för 61 procent av svensk vattenförbrukning och hushållen för 23 procent. Källa: SCB
  • Regnvatten står för 98 procent av de 14 500 liter vatten som det går åt för att producera 1 kilo kött i Sverige. Källa: WWF

Utan bonden

  • Maten räcker till cirka 40 000 personer i Sverige om vi bara ska äta det naturen kan producera utan bondens hjälp. Källa: Landsbygdsnätverket 2016

Skog

  • De svenska träden tar upp 83 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid.
  • När träden är cirka 110 år gamla avverkas de och kan ersätta olja, stål och betong. Då avlastas atmosfären med ytterligare minst 60 miljoner ton koldioxid per år.
  • Skogens produkter används i stor utsträckning för att ersätta fossila eller klimatbelastande produkter
  • Den svenska skogen växer varje år med cirka 120 miljoner skogskubikmeter. Av denna tillväxt avverkas cirka 90 miljoner skogskubikmeter. Skogskubikmeter är ett mått som räknas på hela stamvolymen med barken, men ovanför stubben. 
  • Vi har mer gammal skog i Sverige idag än för 100 år sedan. Gammal skog definieras som skog där medelåldern på träden är äldre än 120 år i söder och äldre än 160 år i norr.