Miljö och klimat

FN pekar på att världens utsläpp från köttproduktion skulle minska direkt med över 30 procent om all världens produktion skulle gå till som i Europa.  

Flera forskningsrapporter pekar dessutom ut svenskt kött som det minst klimatpåverkande i EU. Forskning visar bland annat på att utsläppen från svenskt kött är 25 procent lägre än medelutsläppen i EU (J.P. Lesschen et al, 2011). Svensk mjölkproduktion ger vidare 44 procent lägre utsläpp av växthusgas per kilo mjölk jämfört med världsgenomsnittet (FAO respektive Gerber, P.J. et al. Tackling the Climate through Livestock, FAO och J.P. Lesschen et al. Animal Feed Science and technology) och för griskött är utsläppen från svensk produktion också lägre än från importen. Sveriges bönder bidrar inte heller till skövling av regnskog eftersom 100 procent av den mängd soja som svenska bönder köper till sina djur är hållbart producerad. Källa: Svenska plattformen för riskgrödor https://etisverige.se/svenska-plattformen-for-riskgrodor  

Svenska bönder jobbar intensivt med resurseffektivisering och att byta ut fossil energi och drivmedel till förnybara. Exempelvis har energiförbrukningen mer än halverats i växthusodlingen sedan början av 2000-talet, samtidigt som användningen av fossila bränslen har minskat med mer än 80 procent – detta trots att odlingen har ökat. Källa: Jordbruksverket 2015:4 

Sverige har också jordar som är gynnsamma för odling och klimat som minskar trycket från många typer av skadegörare. Vi är ett av de länder i Europa som använder minst mängd växtskyddsmedel per odlingsyta. Det förhållandevis kalla svenska klimatet kan både minska svinnet av frukt och grönsaker och förbättra smakupplevelsen. För det mesta har vi även ett överflöd på vatten, med både mycket nederbörd och många sjöar och vattendrag att samla vatten i. 

Både sådant som minskar utsläppen, men också sådant som kan öka upptaget av koldioxid i mark. 

Genom ett aktivt arbete med resurseffektivitet och produktivitet. En hög och ökad produktivitet, till exempel genom en förbättrad djurhälsa, gör att utsläppen minskar. Åtgärder som minskar läckaget av näringsämnen, och därigenom risken för övergödning, minskar ofta även belastningen på klimatet. När mindre andel näringsämnen läcker till sjöar och hav innebär det ofta att även utsläppen av växthusgaser minskar. 

Rådgivning och kunskaps- och teknikutveckling är en annan viktig åtgärd. Eftersom det ofta skiljer från gård till gård vad som är en effektiv klimatåtgärd är platsspecifika åtgärder viktiga. Många lantbrukare får rådgivning från Greppa Näringen för att öka kunskapen om hur de kan minska sina utsläpp av klimatgaser, minska övergödning och för en säker användning av växtskyddsmedel.  

Många lantbrukare bidrar också genom att både producera och använda förnybar energi. Spannmål kan exempelvis användas för att framställa etanol. Energiskog kan användas för att producera värme. Produkter som halm och stallgödsel kan användas som bränsle och för framställning av biogas. Källa: Jordbruksverket 
 

Den svenska skogen avlastar varje år atmosfären med cirka 45 miljoner ton koldioxid. Nästan lika mycket som Sveriges totala utsläpp av koldioxid som är cirka 54 miljoner ton. Det betyder att de svenska träden tar upp en mycket stor del av all koldioxid vi släpper ut i vårt land. 

Medelåldern för träd som avverkas i Sverige är 110 år. Träden tar upp mer koldioxid under tiden de växer. Man kan jämföra dem med en hungrig tonåring, de äter mer när de växer som mest, sedan avtar det när de uppnått full storlek. I dagsläget är det bara 75 procent av skogens årliga tillväxt som avverkas, det betyder att vi får mer och mer skog för varje år.  

Svensk växtodling på mineraljordar har lagrat in kol motsvarande 2,4 miljoner ton C02e per år under de senaste 30 åren. Jordbrukare minskar växtnäringsläckaget och binder kol i marken genom att använda sina resurser på ett planerat, klokt och effektivt sätt. I och med att lantbruket blir allt mer högteknologiskt och exakt kan tekniken övervaka, känna av, signalera och styra, vilket underlättar att göra rätt sak i rätt tid. Den svenska åkermarken mår dessutom allt bättre vilket till stor del beror på en ökad odling av gräs till betande djur som leder till ökad mullhalt. En ökande mullhalt genom ökad inlagring av kol ger såväl klimatmässiga som ekonomiska fördelar i form av bördigare jordar. Allt fler odlar även exempelvis mellangrödor, innan nästa huvudgröda, som honungsört, oljerättika och andra arter för att öka kolinlagringen och markens bördighet. 

Den svenska åkermarken mår prima visar SLUs rapport från december 2021 som baseras på 30 års jordprovtagning som utförts på uppdrag av Naturvårdsverket. 

Enligt OECD har bara Medelhavsländerna och Österrike bättre kvävebalans för åkermarken än Sverige. Kväveutlakningen har dessutom minskat cirka 30 procent sedan 1985. Det beror på att svenska bönder har jobbat målmedvetet och systematiskt med miljö- och klimatfrågor under en lång tid. 

De senaste 15 åren har över 10 000 gårdar tagit emot rådgivning kring hur de kan effektivisera sin produktion genom Greppa Näringen. Påverkan på vatten, mark och klimat har minskat på gårdar som fått rådgivningen. Det är hundratusentals genomförda åtgärder och förbättringar som leder till en effektivare produktion.  

Odling av vall har ökat och är dessutom en viktig del i växelbruket. Vall återför energi till jorden och binder mycket kol vilket håller jorden bördig och minskar läckage av nitrit och lustgas. Vallen binder cirka 3 miljoner ton CO2/år och vallens rotsystem går djupt och angriper ogräs och är samtidigt ett viktigt djurfoder. Odling av fång- och mellangrödor för att lagra in kol och minska näringsläckage har även ökat markant. 

Precisionsodling minskar kväveutlakningen. Allt fler lantbrukare använder digitala verktyg som sensorer och satelliter när de gödslar. 100 000-200 000 hektar vete gödslas med sådan precisionsgödsling som bidrar till att minska kväveutlakningen och många bönder strukturkalkar sina marker för att minska fosforläckaget till sjöar och vattendrag, Dessutom har Sveriges bönder anlagt skyddszoner längs vattendrag motsvarande ett halvt varv runt jorden.