Svensk mat

Sveriges bönder kan och vill producera mer mat med liten klimatpåverkan och låg användning av antibiotika och växtskyddsmedel. Fortfarande är nästan varannan tugga importerad men fler vill köpa svenskt och lokalproducerat. För att kunna möta den efterfrågan krävs konkurrenskraftiga villkor så att Sveriges bönder kan nå lönsamhet. Därför är en nationell livsmedelsstrategi som skapar tillväxt i svensk livsmedelsproduktion så viktig.                  

Till sidomenyn

Det här gör LRF för att stärka svensk livsmedelsproduktion

LRF har tagit fram en egen handlingsplan för vad som måste göras för att matproduktionen ska öka. Regionalt fortsätter LRF arbetet med att ta fram och genomföra regionala livsmedelsstrategier. LRF opinionsbildar för svensk mat och svenska råvaror i kontakterna med beslutsfattare och allmänhet. LRF är en av initiativtagarna till de frivilliga ursprungsmärkningarna Från Sverige och Kött från Sverige. LRF har marknadssamarbeten med bland andra ICA, Martin & Servera och Årets Kock för att öka andelen svensk mat i butiker, på restaurang och i offentliga kök. 

Marknadssamarbeten
Till sidomenyn

Så ökar vi den svenska livsmedelsproduktionen

LRF anser att det är bra att riksdagen fattat beslut om en nationell livsmedelsstrategi som har ett övergripande mål om att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Nu behöver takten öka i genomförandet av strategin.  Det ska vara lätt för konsumenterna att se matens ursprung, både i butik och på restaurang. 

Kommuner och landsting ska upphandla i nivå med svensk lagstiftning på till exempel djurskyddsområdet och kvalitet ska efterfrågas i offentliga upphandlingar, inte bara pris. Export av svensk mat och svenska råvaror bör öka, ur produktions- och klimatsynpunkt. Mer svensk mat minskar belastningen på klimatet. LRF anser att Sverige behöver en modern jaktlagstiftning som är anpassad till dagens viltpopulationer, viltskador och förutsättningar i jord och skogsbruk. 

Till sidomenyn

Frågor och svar om svensk mat

Ja, 70 procent av växthusgasutsläppen från maten vi äter kommer från importerad mat. Det innebär att vi exporterar miljöpåverkan när vi inte väljer svenskt. Vid EU-inträdet 1995 var 75 procent av all mat som konsumerades i Sverige producerad inom landet. Sedan dess har värdet av andelen svensk mat minskat till omkring 50 procent. Sverige borde istället exportera klimatsmart mat. Vi har goda naturliga förutsättningar, gott om färskvatten, egen foderproduktion och betesmarker som gör att vi kan producera mer kött med låg miljö- och klimatpåverkan. 

 

Man brukar räkna med att vi slänger bort så mycket som var femte matkasse. Matsvinnet står för 8 procent av världens växthusgasutsläpp, att jämföra med de 14,5 procent som uppstår när vi odlar maten. 

Sanningen är inte riktigt så enkel. Konventionell produktion har lägre metanutsläpp per kg mjölk, framförallt beroende på högre mjölkproduktion per ko. Ekologisk produktion har lägre utsläpp av lustgas per kg mjölk, framförallt beroende på att man inte använder handelsgödsel. Utsläppen av koldioxid är lägre för ekologisk mjölkproduktion, vilket också förklaras av frånvaron av handelsgödsel samt mindre användning av kraftfoder. Kraftfoder orsakar större utsläpp av koldioxid vid odlingen än grovfoder. 

Ja, svenska djur är bland de friskaste i världen. Sverige har en lång tradition att förebygga och kontrollera sjukdomar som sträcker sig ända från 50-talet. Genom olika åtgärds- och kontrollprogram är svenska djur välmående och slipper flera sjukdomar som finns i andra länder.  Detta har vi uppnått genom ett gott samarbete mellan veterinärer, bönder, branschen och myndigheter. Ett kvitto på att vi har lyckats är att vi använder minst antibiotika inom EU (15 gånger mindre än Tyskland, 3 gånger mindre än Danmark). 

Bönor är bra men vi kan inte odla det överallt i Sverige av klimatskäl. Här spelar också växtföljden stor roll. Bönor kräver väldigt mycket energi och kan bara odlas på samma åker vart fjärde år eftersom jorden måste tillföras ny energi från andra växtslag. Här kommer djurens betydelse in. 

 
För att återföra energi till jorden och öka bördigheten är odling av vall mycket viktigt. Vallen binder cirka 3 miljoner ton CO2/år. Vallens rotsystem går dessutom djupt och angriper ogräs och vall är samtidigt viktigt djurfoder. Djurens gödsel spelar i sin tur en avgörande roll för att vi ska kunna tillföra ny näring till jordarna, oavsett om man odlar konventionellt och eko. Därför är djuruppfödning så viktig för naturens kretslopp. 

I Sverige råder en stor frihet att välja inriktning. En viktig faktor är naturförhållanden som finns på gården. Det handlar om t ex jordarter, växtsäsongens längd m m. Många föder upp betande djur på marker som inte går att odla. Djurgödseln används då till gödning på lämpligare åkermark.  I Sverige är det inte ovanligt att en bonde kan ha både konventionell- och ekoproduktion samtidigt. De båda verksamheterna drar nytta av varandras innovationer. I Sverige bedömer många att de båda produktionsgrenarna smälter samman i framtiden. Svenskt jordbruk ligger i framkant och vi delar gemensamt målet att leverera så bra och hållbara produkter som möjligt. 

Till sidomenyn Till sidomenyn
Till sidomenyn

Mer om svensk mat