1. ABC om arrende

Man kan jämföra jordbruksarrende med hyra av mark, det vill säga åkermark och naturbetesmark. Arrende av skogsmark förekommer inte. I mer formell mening innebär arrende en upplåtelse av nyttjanderätt till jord mot betalning.

Vilka typer av arrende finns?

I lagstiftningen nämns fyra typer av arrende: Jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende och lägenhetsarrende.

Inom jordbruksarrende är sidoarrende vanligast. Men även gårdsarrende förekommer. Vid gårdsarrende ingår bostad medan sidoarrende normalt bara består av jordbruksmark.

Formella krav på arrende

För att ett arrende ska gälla finns några grundkrav:
 Upplåtelse av ett specifikt jordbruksmarksområde.
 Skriftligt avtal mellan markägaren och arrendatorn.
 Årligt arrendebelopp anges.
 Underskrift av båda parter.

Med de här kraven uppfylls arrendereglerna i Jordabalkens kapitel 8-9.

2. Arrendeservice och avtalsmallar

Arrendeservice

LRFs tidigare arrenderådgivning ingår numera i LRFs medlemsförmån juridisk vägledning som är en mer omfattande juridisk förmån. För att få tillgång till den juridiska väglednings-tjänsten gå in på denna sida, logga in och ställ din fråga i webbformuläret.

Avtalsmallar

Som LRF-medlem kan du ladda ner olika exempel på mallar på arrendeavtal. Klicka här

3 Vad gör LRFs Arrenderåd?

Arrenderådet är ett rådgivande organ till LRFs styrelse och bildades 1975. Det består av 4 representanter vardera från markägarsidan och arrendatorsidan. Ordförande är en ledamot från LRFs förbundsstyrelse och en LRF-tjänsteman är sekreterare. En tjänsteman från Ludvig & Co deltar även i Arrenderådets arbete. Normalt träffas rådet 3 ggr/år.

Sammansättningen i Arrenderådet 2020 är följande:
 Fredric Bonde, Hörningsholm
 Ulrika Thott, Skabersjö
 Viktor Larsson, Skara stift
 Joachim Axelson, Rosenlunds gård
 Lars Andersson, Frövi gård
 Sven Åkesson, Teglagården
 Carl-Fredrik Svederberg, Läckö Kungsgård
 Emil Hjalmarsson, Västra Karup
 Lena Åsheim, ordförande
 Lars-Erik Lundkvist, sekreterare (lars.erik.lundkvist@lrf.se)
 Rose-Marie Wallter, Ludvig o Co

Arrenderådet behandlar lagstiftningsfrågor kopplat till arrende, fastställer LRFs arrendemallar och följer utvecklingen på arrendemarknaden.

4. Näringspolitik

En utredning föreslog 2014 vissa justeringar i arrendelagstiftningen kring bland annat förstärkt besittningsskydd för arrendatorn vid sidoarrende och ökade möjligheter för markägaren vid självinträde.

Som en följd av den nationella livsmedelsstrategin 2017 gav regeringen SLU ett uppdrag att analysera effekter av jordförvärvs- och arrendelagstiftningen. Om sidoarrende konstaterade SLU 2018 att en ökad avtalsfrihet mellan parterna borde övervägas. Regeringen har inte lagt fram något förslag till ändrade regler.


5. Besittningsskydd, laga syn, arrendenämnder m m

Vad är besittningsskydd?

Besittningsskydd innebär att arrendatorn har rätt till förlängning av arrendeavtalet när avtals-tiden gått ut. Reglerna för besittningsskydd är tvingande. Reglerna gäller i princip för alla gårdsarrenden och för alla sidoarrenden på längre än ett år.

Vad är en syn?

Ett syneförfarande, laga syn, är en metod för att fastställa arrendeställets skick. Syneförfa-randet är speciellt för jordbruksarrenden och förekommer inte i rättssystemet i övrigt. Synemännen är auktoriserade. Synemännen skall utses av jordägaren och arrendatorn gemensamt. Efter en syn upprättas en skriftlig handling, ett syneprotokoll. Att syn sker är viktigt och bör ske regelbundet, exempelvis vart 10:e år.

Vad är en avräkning?

Avräkning är en procedur där parterna reglerar sina ekonomiska mellanhavanden den gångna arrendeperioden. I första hand gäller det en avstämning av underhållsläget. Till grund för avräkningen ligger synen eller de överenskommelser om skick och bristbelopp som träffats vid periodens början eller slut. Såväl förbättringar som försämringar av arrendestället beaktas alltså vid avräkning.

Kan en arrendator förlora arrenderätten?

Arrenderätten kan gå förlorad i följande situationer:
• Arrendatorn dröjer med betalning av arrendeavgiften efter förfallodatum.
• Vanvård av arrendeställets jord, byggnader eller annat som upplåtits.
• Arrendestället används för annat ändamål än vad som förutsatts vid upplåtelsen.
• Arrendatorn överlåter arrenderätten eller upplåter nyttjanderätten till arrendestället i strid med Jordabalkens bestämmelser.
• Arrendatorn åsidosätter avtalsbestämmelser som är av stor betydelse för jordägaren.

Vad är underhållsskyldighet och nybyggnadsskyldighet?

Underhållsskyldigheten innebär att arrendatorn ska stå för och bekosta reparationer och svara för löpande underhåll. Arrendatorn ska underhålla arrendestället så att det inte försämras.
Jordägaren har för sin del skyldighet att uppföra anläggningar och byggnader som behövs för arrendeställets drift, så kallad nybyggnadsskyldighet.

Vad gör Arrendenämnderna?

Arrendenämnden medlar i arrendetvister. I vissa av dessa tvister kan arrendenämnden också fatta beslut. Nämnden kan dessutom vara skiljenämnd i arrendetvister. Arrendenämnderna finns på 8 platser i landet (Hyres- och arrendenämnderna) och är organiserade under Domstolsverket.

Länkar

http://www.sja.se/
http://jordagarna.se/
http://www.synemannaforbundet.se/
https://www.domstol.se/hitta-domstol/hyres--och-arrendenamnder/
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/jordabalk-1970994_sfs-1970-994

Arrende och svenskt jordbruk

Varför är arrende intressant?

Arrende av jordbruksmark är en viktig upplåtelseform i det svenska lantbruket. Omkring 40 procent av marken är arrenderad. En mycket stor del av den svenska livsmedelsproduktionen sker alltså på mark där en bakomliggande överenskommelse eller ett avtal träffats mellan en markägare och en arrendator. Det är viktigt att bägge parter känner trygghet i att ingå ett arrendeavtal. Arrendelagstiftningen är ett fundament för avtal mellan markägare och arren-datorer och LRFs medlemmar representerar båda dessa grupper.

Markägarperspektiv

För en markägare som själv inte är aktiv jordbrukare är arrende ofta ett bra alternativ. Detta eftersom en arrendator brukar marken och håller den i god hävd i enlighet med arrendeavtalet. Alternativt kan en markägare själv sköta marken men om dess långsiktiga avkastningsförmåga ska hävdas är ett kontinuerligt och aktivt brukande som regel att föredra. I ett läge där en markägare planerar en framtida försäljning eller ett generationsskifte kan också arrende medge handlingsfrihet.

Jordbrukarperspektiv

För en jordbrukare är arrende intressant av olika skäl. Kapitalbehovet för investering i mark minskar vilket är en fördel i ett läge där man är nyetablerad eller där man investerar i ekonomibyggnader och/eller maskiner. Arrende underlättar för företag som växer successivt, särskilt i fråga om eget arealinnehav. Vissa jordbruksfastigheter är inte aktuella för försälj-ning överhuvudtaget och då kan arrende av en sådan fastighet, ofta i form av ett gårdsar-rende, vara intressant för en del jordbrukare.

Lönsamhetsfokus och avkastningsförmåga

Att ha en lönsam produktion är en överlevnadsfråga för jordbruket i dess helhet. I ett jord-bruksarrende blir lönsamhetsfrågan konkret genom arrendesumman eller arrendeavgiften per hektar. Men det är förstås viktigt att bägge parter i ett arrendeavtal har en god samsyn om sambandet mellan arrendets (arrendemarkens) avkastningsförmåga och arrendeavgiften. Över tid bör dessa ligga nära varandra.