10 enkla! Därför är viltskador i lantbruket är ett problem

10 fakta om viltskador 

Viltkartan! Så skiljer sig problem i olika delar av landet

Så mycket förstör viltet

LRFs 3 viktigaste åtgärdsförslag mot vildsvin

LRFs åtgärdsförslag till regeringen och länsstyrelserna

6 tips till LRFs medlemmar


10 enkla! Därför är viltskador i lantbruket ett problem

1. Grödor förstörs när vilt bökar och äter på åkrarna
2. Havre, ärter, vete och andra grödor som skulle ha blivit livsmedel går förlorat
3. Skadorna på åkern kostar pengar både i förlorad inkomst, merarbete och förebyggande åtgärder
4. På vissa platser i Sverige förstörs så mycket som 30 procent av spannmålsskörden av vilt. (SCB)
5. När vildsvin bökar i åkerkanter intill vattendrag rinner gödning från åkern ut i vattnet och kan bidra till övergödning.
6. Fler och fler lantbrukare överväger att sluta odla på grund av den stora mängden vilt. (Källa: LRFs medlemmar)
7. Viltskadorna hotar den inhemska livsmedelsförsörjningen
8. Viltskador är ett av de största hindren för att utveckla svenskt lantbruk
9. Viltskadorna hindrar ett effektivt och hållbart brukande av jord och skog.
10. Sveriges riksdag beslutade 2017 att livsmedelsproduktionen ska öka – viltskadorna hindrar den utvecklingen.

10 fakta om viltskador 

1. Vildsvin orsakar störst skada i nästan alla lantbruksgrödor. Totalt förstörde de 85 400 ton spannmål, alltså ungefär lika mycket som allt vilt stod för 2014.
2. I vårrapsen var dovhjorten den värsta marodören och i höstrapsen var det även älg, kron- och dovhjort samt gäss och sångsvanar som stod för skadorna.
3. Många lantbrukare har slutat odla grödor som vildsvinen tycker om.
4. Viltskador förekom på 17 procent av spannmålsarealen och på 29 procent av majsarealen under 2020.
5. Störst var andelen i Götalands skogsbygder där 27 procent av spannmålsarealen hade viltskador.
6. I Södermanlands län var skördebortfallet för slåttervall 22 procent, ärter 32 procent, höstraps 10 procent och spannmål 8 procent.
7. Av de som odlar spannmål, trindsäd (ärtor och bönor) eller oljeväxter hade 54 procent viltskador i en eller flera grödor.
8. Bland odlarna av mat- och stärkelsepotatis hade 26 respektive 39 procent viltskador medan motsvarande siffra för odlare av slåttervall var 30 procent.
9. Mer än en tredjedel anger att förekomsten av vilt påverkar deras val av grödor. Förekomst av vildsvin har störst påverkan på vad som går att odla.
10. Många avstår helt från ärter och havre, men även vete och höstraps kan vara svårt att odla på många platser.

Källa: SCB rapporten juli 2021

Viltkartan! Så skiljer sig problem i olika delar av landet

Kartan visar övergripande vilket vilt som ställer till med störst problem för lantbrukare och skogsägare i olika delar av landet.


Norrland
I skogen: Älg, På åkern: Gäss, tranor och sångsvan
Bubblare: Ökande skador av kronhjort både i skog och på åkern
Svealand
I skogen: Älg och kronhjort. Dessutom skadar rådjuren mer än vad man tror. På åkern: Vildsvin, kronhjort och dovhjort. I kustlänen även stora fåglar.
Götaland
I skogen: Älg och kronhjort. Dessutom skadar rådjuren mer än vad man tror. På åkern: Vildsvin, dovhjort och kronhjort. I kustlänen även stora fåglar.
Bubblare: ökande skador av dovhjort i skogen

Så mycket förstör viltet

På åkrarna: Vildsvinen orsakar skador och förstör mat på åkrarna för 1,1 miljarder kronor*, varje år. Det motsvarar 1 375 000 matkassar *.

I skogen: I skogen förstör viltet plantor och småträd för 11,9 miljarder kronor varje år. Det handlar om 6,9 miljoner m3 virke som förstörs varje år. Den förstörda skogen och virket motsvarar allt detta: 13 000 villor, 500 000 ton pappersmassa och 8,6 miljoner liter miljödiesel*.

* Räkneexemplet om förlorat trämaterial baseras på Södras beräkning att 6,9 miljoner m3 virke förstörs varje år i skogen utöver tolerabel skada. För beräkning av antal villor är utgångspunkten att det till en villa går åt ca 40 m3 sågade trävaror.

LRFs 3 viktigaste åtgärdsförslag mot vildsvin

1. Minska utfordringen
2. Tillåt drönare för att hitta vildsvinen vid jakt i gröda och vass
3. Slopa förbud mot jakt på suggor

LRFs åtgärdsförslag till regeringen och länsstyrelserna

Tillsätt en ny jaktlagsutredning. Vi behöver en modern lagstiftning som är anpassad till dagens viltpopulationer och förutsättningar.
Minska utfodringen av vilt. För stora stammar ska inte gynnas.
Tillåt drönare med kamera och fordon vid jakt på vildsvin så att jakten blir mer effektiv.
Tillåt skyddsjakt på vildsvin på hela den fastighet som har skador, inte bara exakt på den del av fastigheten som skadas.
Slopa den generella fredningen av vildsvinssuggor som åtföljs av smågris. Det ska inte vara ett jaktbrott att av misstag fälla en förande sugga.
Ändra reglerna för fångst av vildsvin så att även vuxna vildsvin får fångas.
Samordna jakttiderna så att fler viltarter kan jagas under samma tider.
Tillåt hjälpmedel som rörlig belysning och mörkerriktmedel för fler arter än vildsvin, t ex hjortdjuren.
Ge jägare möjlighet att sälja vildsvinskött direkt till konsument. Livsmedelsverkets förslag till åtgärder måste bli verklighet.
Ge berörda länsstyrelser i uppdrag att kraftsamla i vildsvinsfrågan.
Länsstyrelserna måste ta tvingande beslut om jakt när markägare och jägare inte kan eller inte vill begränsa skadegörande vilt.
Inför en premie för vildsvin som lämnas till vilthanteringsanläggning.

* För jordbruket finns det ännu bara beräkningar av kostnader för viltskador orsakade av vildsvin. Också annat klövvilt och fåglar gör stora skador i jordbruket men där saknas det beräkningar.

5 tips till LRFs medlemmar

För att få igenom en skarpare viltpolitik och en ny jaktlagstiftning behöver alla hjälpas åt.

En viktig del är att dokumentera och visa skadorna. Genom att bygga och ställa ut burar i fält och mäta och dokumentera skadorna så ökar möjligheterna att göra de stora skadorna synliga för beslutsfattare.

En annan viktig del är att så många som möjligt byter från muntligt till skriftligt jaktavtal. Skriftliga jaktavtal har visat sig göra stor skillnad eftersom det går att reglera detaljer som utfodring, svart på vitt.

Alla måste ta sitt ansvar för att få stopp på viltskadorna. En del behöver göras av markägaren och en del av politiker.

1. Bygg en bur och ställ ut den i fält. Mät och dokumentera skadorna.
2. Ta bilder. Fotografera skadorna som viltet orsakar. Vi behöver bilder som visar olika slags skador orsakade av vilt.
3. Skriv jaktavtal. Byt från muntligt till skriftligt jaktavtal.
4. Minska och reglera utfodringen på din mark.
5. Ta fram avskjutningsstrategier.