Det behövs en hel del vatten för att producera mat. Därför är vi i Sverige lyckligt lottade eftersom vi för det mesta har ett överflöd på vatten, med både mycket nederbörd och många sjöar och vattendrag att samla vatten i. I många andra länder är användningen av vatten för hög i förhållande till tillgången. Då sjunker grundvattennivåerna. Några sådana områden är Indien, Pakistan, södra Europa och västra USA. Stigande temperaturer, i kombination med hög efterfrågan på ”törstiga” grödor som ris och nötter, kan leda till att viktig jordbruksmark torkar ut. Men det handlar inte bara om brist på vatten. Stora mängder vatten kan också ställa till problem. Klimatförändringarna bidrar inte bara till torka utan det kan också komma mycket regn på kort tid som jordarna inte klarar av att ta hand om, så kallat extremväder.

Minskad vattenanvändning

Vi bönder i Sverige är stolta över att successivt ha minskat vår användning av vatten. I dag står svenskt jordbruk för endast 3 procent av den totala vattenanvändningen i landet. Det beror på att vi arbetar hårt för att minska vattenförbrukningen genom att investera i bevattningsdammar, dränering och slingrande vattendrag i landskapet för att kunna ta hand om snösmältning och regnvatten. Den svenska industrin står för 70 procent av svensk vattenförbrukning och hushållen för 18 procent. Internationellt står lantbruket genomsnittligt för 70 procent av ländernas vattenförbrukning (Källa: SCB).

98 procent är regnvatten

Hälften av världens åkermark används till att odla mat till djur. Det går åt 14 500 liter vatten till att få fram ett kilo nötkött vilket är ett rejält problem i länder där det råder vattenbrist.  I Sverige är det inte något problem eftersom vi har mycket vatten och mycket nederbörd. 98 procent av de 14 500 liter som behövs för att producera ett kilo kött är i Sverige regnvatten till gräset och den biologiska mångfalden som alltså inte påverkar grundvattennivån. Det är inte heller så att detta vatten försvinner för alltid utan det ”lånas” av gräset för att växa och som dricksvatten till djuren och återförs sedan till kretsloppet igen. 

LÄS MER: Fakta om vattnets kretslopp  

Förutom att jordbruket har nytta och behov av vatten med god kvalitet, påverkar det också vatten. Produktionen av mat kan bidra till övergödning och försurning i vattendrag, sjöar och hav eftersom växtnäring i marken kan läcka ut även om all jord läcker näringsämnen oavsett om vi brukar den eller ej. De här utsläppen har minskat på senare år tack vare att vi svenska bönder har utvecklat våra metoder att bruka marken och ta upp näringen i våra skördar. Nuförtiden sprider vi gödsel vid rätt tidpunkt och tillräckligt långt från vattendrag samt sår fleråriga växter på kanter till diken och vattendrag för att minimera läckaget av näringsämnen. Allt fler använder dessutom satelliter för att gödsla grödorna med god precision och noga anpassar valet av grödor efter markförhållandena. Kalkfilterdiken och kalkning av lerjordar är ett annat exempel som bidrar till att näringen lättare tas upp av grödorna.

Bönder anlägger våtmarker

Dessutom anlägger alltfler bönder våtmarker. Det har lett till att fem arter av fåglar och fyra arter av grodor kunnat tas bort från den så kallade rödlistan över hotade arter. Allt fler svenska växthus har recirkulerande system för vatten och växtnäring och släpper därför ut mindre av olika ämnen till miljön runtomkring.

Men vi är inte nöjda - det här är ett område vi fortsätter att jobba hårt med att bli ännu bättre på.