På många marker i Sverige, särskilt i norra delen och i skogs-  samt mellanbygd, går det bara att odla gräs – och det kan ju vi människor inte äta. 

Bra jord, vatten, ljus och näring är förutsättningar för att det ska kunna växa. Jordbruksmark kan inte skapas på konstgjord väg eller genom att flytta jord. De svenska jordbruksmarkerna har formats under tusentals år genom att djur betat och människor bearbetat. Väljer vi att bygga något på dem så innebär det att jordbruksmark försvinner och kan bli obrukbar även om vi senare skulle välja att riva det som byggts. Därför måste vi vara försiktiga med hur vi använder den värdefulla marken.

Lantbruk är komplext

Lantbruk är en komplex verksamhet. Till skillnad från de flesta andra branscher använder lantbruket naturens egna metoder och krafter. Energin till produktionen kommer direkt från solen som driver fotosyntesen och får det som odlas att växa. Bonden måste ha djupa kunskaper för att kunna göra rätta avvägningar och val i olika situationer. Dessutom krävs hårt arbete för att ge bästa förutsättningar för grödorna med så lite störningar som möjligt i form av ogräs, skadedjur och sjukdomar.
Exempelvis gäller det att se till att daggmaskar och andra markorganismer får mycket växtmaterial att bryta ned eftersom de omvandlar materialet till näring som växterna sedan kan ta upp. För att det ska växa bra måste man också hålla koll på fuktigheten i jorden. Är det för blött måste man dränera, alltså leda bort överskott av vatten. Är det för torrt måste man vattna, annars riskerar växterna att torka ut och dö.

Bonden jobbar med naturen

Eftersom en bonde arbetar tillsammans med naturen väljer denne till stor del inriktning beroende just på naturförhållanden. Det kan handla om typ av jord, hur lång växtsäsongen är, temperaturförhållanden med mera. Betande djur finns ofta på marker som det inte går att köra traktor på. Djurgödseln används då till gödning på lämpligare åkermark.
Ekologiskt och konventionellt lantbruk kompletterar varandra. I Sverige är det inte ovanligt att man har bägge delarna samtidigt eftersom man då kan dra nytta av båda systemens fördelar. Det svenska lantbruket ligger globalt sett långt framme när det gäller hållbarhet.

Djurhållningen är viktig för odlingen och vice versa. När bonden odlar vall, det vill säga gräs, är det inte bara för att skapa djurfoder utan också för att bekämpa ogräs och för att öka mullhalten i jorden. Vallen ingår nämligen också i en väl genomtänkt växtföljd, alltså att man växlar mellan olika grödor för att jorden ska fungera så bra som möjligt. När djuren ätit gräset bildas gödsel som har en avgörande roll för att återföra näringen till åkrarna.

En rapport från Naturvårdsverket visar att jordar på nötkreatursgårdar har 0,5 till 1 procentenheter högre halt organiskt material jämfört med andra gårdstyper (medel för mineraljordar ligger på ca 4 %).