Visa alla resultat SökresultatSnabbresultat:
Ange 2 eller fler tecken för att söka.
Visa alla resultat

CAP

CAP eller Common Agriculture Policy, är EU:s gemensamma jordbrukspolitik. 

Om CAP

CAP skapades efter andra världskriget för att garantera att Europa skulle ha tillräckligt med mat. Under krigsåren och strax efteråt hade många länder levt med ransoneringskort och ett starkt beroende av importerade varor. För att lösa detta gick medlemsländerna i EU ihop och satsade på en gemensam kraftfull jordbrukspolitik, som finansierades kollektivt. Med tiden har förutsättningarna förändrats, men precis som då påverkar besluten inom CAP fortfarande både böndernas vardag och Europas livsmedelsförsörjning.

Är du intresserad av det här sakområdet? Du som är medlem i LRF kan följa det och få relaterade nyheter från LRF direkt till din inkorg.

Logga in som medlem.

Är du intresserad av det här sakområdet? Du som är medlem i LRF kan följa det och få relaterade nyheter från LRF direkt till din inkorg.

Logga in som medlem.

Till sidomenyn

Minskande EU-medel för jordbruket kan riskera att Sverige hamnar på efterkälken

När EU-kommissionen nu presenterat hur EU-medlen ska fördelas mellan medlemsländerna blir det tydligt att Sveriges andel minskar. I förslaget om en nedskuren CAP-budget föreslås att de medel som går till Sverige minskar med omkring 25 procent jämfört med den nuvarande perioden.

Det innebär cirka 1,5 miljarder euro mindre under sju år, trots att EU:s totala budget samtidigt föreslås öka.

Det här är ett hårt slag mot svensk livsmedelsproduktion. Vi har redan höga kostnader och fler regler att förhålla oss till än många av våra kollegor i andra EU-länder. Att då samtidigt få mindre ekonomisk ersättning riskerar att sätta svenska bönder i ett pressat läge. 

Läs mer
Till sidomenyn

Ett starkt lantbruk gör Europa tryggare

När EU-kommissionen sommaren 2025 presenterade sitt förslag till långtidsbudget för 2028–2034 märks en tydlig förändring. Jordbruket föreslås få mindre pengar, trots att den totala budgeten ökar. I stället vill Eu-kommissionen att en del av medlen ska kunna användas mer fritt av medlemsländerna själva.

Vid första anblick kan det verka rimligt att varje land själv får bestämma hur pengarna ska användas. Men följderna av ett sådant vägval kan bli allvarliga för både Sveriges och Europas livsmedelsförsörjning.

En central del av förändringen är att öronmärkningen till CAP föreslås vara 20 procent lägre än den nuvarande CAP-budgeten på EU-nivå. LRF är starkt emot denna neddragning och varnar för konsekvenserna.

I dag, med krig i Europa, en pågående klimatkris och en allt mer orolig omvärld, är behovet av en stark jordbrukspolitik större än på länge. Redan nu produceras bara hälften av maten vi äter i Sverige, vilket gör oss sårbara. Därför måste villkoren för svenska bönder förbättras. Det handlar både om investeringar och om ersättningar från EU såväl som här hemma.

Ersättningarna från CAP är en avgörande förutsättning för att lantbrukarna ska kunna fortsätta producera mat som är både säker och hållbar. De ger samtidigt möjlighet att bidra till den gröna omställningen och att anpassa produktionen till de utmaningar som klimatförändringarna innebär.

Men svenskt lantbruk ger mer än mat. Det skapar jobb, bevarar biologisk mångfald, producerar förnybar energi, bidrar till klimatnytta och håller landsbygden levande. Därför vill LRF understryka att CAP måste bidra till bättre lönsamhet och tillväxt i hela landet, och för alla delar av svenskt lantbruk. För utan långsiktiga villkor och god lönsamhet vågar bönderna inte investera. Då hotas jobben, markerna växer igen och livsmedelsberedskapen försvagas.

Till sidomenyn

Frågor och svar

Det är EU:s stora budget som gäller i sju år i taget. Där bestäms hur mycket pengar som går till olika områden, till exempel försvar, forskning och jordbruk.

Det är en av de största delarna av EU:s budget. Pengarna är öronmärkta för bönder och går bland annat till satsningar på hållbar produktion.

I EU:s budgetförslag för åren 2028–2034 vill kommissionen minska den del av pengarna som är öronmärkt för den gemensamma jordbrukspolitiken. Samtidigt ska medlemsländerna få större frihet att själva bestämma hur medlen används.

Om CAP-stöden minskar kan gårdsstöd och miljöersättningar bli lägre. Eftersom stöden står för en stor del av jordbrukets inkomster skulle det pressa lönsamheten och försvåra konkurrensen för svenska bönder, särskilt om andra länder behåller högre nivåer.

Om bönderna får lägre ersättningar från CAP blir det blir dyrare att producera mat. Till slut kan det betyda högre priser i butiken. 

Till sidomenyn

Det här tycker LRF

LRFs övergripande ståndpunkter om CAP

  • CAP ska vara ett stöd för LRFs vision om att de gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. CAP ska också bidra till att uppfylla målen i den nationella livsmedelsstrategin. 

  • CAP-ersättningarna ska primärt bidra till en konkurrenskraftig, lönsam och växande primärproduktion i hela landet. Därutöver kan CAP vara ett verktyg för lantbrukets gröna omställning med utmaningar inom miljö- och energiområdet liksom såväl klimatpåverkan som anpassning till ett förändrat klimat. Därigenom bidrar CAP också till motståndskraftiga företag och stärkt försörjningsberedskap. Det nationella genomförandet av CAP ska säkerställa Sveriges konkurrensförhållanden mot andra EU-länder. 

  • Budgeten för CAP behöver öka, inte minst på grund av skärpta villkor och högre kostnadsläge. Återflödet av budgetmedel till Sverige och den nationella medfinansieringen av CAP är därför avgörande. I det fall EU utvidgas kommer det också föranleda behov av en ökad CAP-budget. 

  • CAP ska underlätta för utvecklingen av lantbruksföretag, ägarskiften av lantbruksfastigheter och föryngring av sektorn. 

  • CAP-ersättningarna ska i första hand riktas till aktiva producenter och ersättningarna bör ge förutsättningar för långsiktig planering av lantbruksföretagandet. Regelverken ska vara enkla så att administration och utbetalningar underlättas. CAP ska inte störa prissättningen på lantbruksprodukter negativt. 

Till sidomenyn

Nyheter

Visa fler nyheter
Visa fler nyheter
Till sidomenyn

Läs mer