Det var i maj 2020 som EU-kommissionen presenterade Farm to Fork-strategin. Ett år senare ligger den hos Europaparlamentet, som ska rösta fram sina positioner under senare delen av våren.  

I april 2021 ordnade LRF och Livsmedelsföretagen, LI, tillsammans ett webbinarium där svenska Europaparlamentariker fick svara på frågor om Farm to Fork. Från LRF deltog förbundsordförande Palle Borgström och du kan se det inspelade webbinariet här: https://www.livsmedelsforetagen.se/pressrum/#/pressreleases/farm-to-fork-ett-samtal-med-svenska-europaparlamentariker-3089118 

En viktig pusselbit i Green Deal 

Farm to Fork är en av de stora leveranserna inom Green Deal, eller Den europeiska gröna given  – en omfattande färdplan med det yttersta syftet att göra EU klimatneutralt till 2050. Precis som namnet antyder tar Farm to Fork sikte på hela livsmedelskedjan, inklusive konsumenter, med målet att skapa långsiktig hållbarhet – såväl ekonomisk som social och miljömässig – i alla led.  

– Att livsmedelssektorn ska vara hållbar, i alla avseenden och i alla led, kan nog de flesta hålla med om. Sedan är frågan om vägen dit ska vara i första hand marknadsstyrd eller inte. Eftersom EU-budgeten redan är fördelad på olika områden finns det egentligen inga nya politiska ersättningar att tillgå. Och om EU-politiken går på lagstiftningsspåret finns en uppenbar risk att det blir svårare att få bra betalt från marknaden för hållbara livsmedel. Här finns en viktig avvägning att göra, säger LRFs näringspolitiske expert Lars-Erik Lundkvist.  

Siffermål på EU-nivå 

I Farm to Fork formulerar EU-kommissionen flera siffersatta mål. Till 2030 ska exempelvis den ekologiskt odlade arealen i EU uppgå till 25 % och användningen och risken med växtskyddsmedel halveras. Ytterligare en målsättning är att användningen av gödselmedel ska minska med minst 20 % som en följd av att näringsförlusterna halveras, samtidigt som jordens bördighet inte försämras. Målen tar sikte på EU som helhet och inte varje enskild medlemsstat, vilket är helt nödvändigt eftersom olika länder har kommit olika långt.  

LÄS MER: LRF kommentar EUs ekomål 
https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/riks/2021/03/lrfs-kommentar-till-eus-ekomal-sverige-har-ett-bra-lage/ 

Vad skiljer Farm to Fork från den nationella livsmedelsstrategin?  

– I praktiken lyfter nog den svenska strategin bättre fram frågan om konkurrenskraft och ekonomi samt avvägningen mot exempelvis miljöåtgärder. Farm to Fork går mer direkt på olika åtgärder utan att svara särskilt bra på hur dessa skapar lönsamhet i jordbruket. Ett annat huvudbry är att utgångsläget är väldigt olika mellan EU-länder när det gäller användning av exempelvis växtskyddsmedel. Här är det förstås viktigt att svenska bönder, som kommit långt, inte missgynnas, säger Lars-Erik Lundkvist.  

LÄS MER: LRFs hållbarhetsexpert i intervju med TT: Lär av Sveriges misstag 
https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/riks/2020/05/eus-livsmedelsstrategi-farm-to-fork/ 

Bland de viktigaste delarna i Farm to Fork märks följande:  

En beredskapsplan för en säker livsmedelsförsörjning inom EU  

Code of Conduct – en frivillig uppförandekod för att stärka hållbarbarhetsarbetet hos tillverkningsindustrin, grossister och handeln  

Nya märkningar för livsmedel 

En ny EU-strategi för mark- och jordhälsa (Soil Strategy) 

Strax efter att Farm to Fork presenterades gjorde Jordbruksverket en kortanalys av strategin. Du hittar den här: Kortanalys Från jord till bord