LRF i Bryssel

Sedan 1989 har LRF ett kontor i Bryssel för att kunna bevaka och driva det näringspolitiska arbetet inom EU. Redan då insåg LRF att besluten i EU skulle få konsekvenser för svenskt lantbruk. Brysselkontorets roll är därför att medverka till att beslut som tas av EU:s olika institutioner blir så bra som möjligt för Sveriges bönder och deras kooperativa företag. Kontoret ansvarar också för kontakter med andra bondeorganisationer. 

Till sidomenyn

Sverige i EU

För att Sverige ska ha möjlighet att ta del och dra nytta av EU i så stor utsträckning som möjligt krävs engagemang hos svenska politiker på alla nivåer. Det är en förutsättning för att Sverige som föregångsland ska kunna få genomslag för våra idéer och lösningar i de gröna näringarna, och i andra sektorer. Dessutom har Sverige i EU-samarbetet en möjlighet att bidra till en grön omställning som ger goda förutsättningar för att kombinera hållbart brukande, produktion och konkurrenskraft för de gröna näringarna.

Svensk livsmedelsproduktion ligger långt fram i ett internationellt perspektiv vad gäller produktivitet och hållbarhet. Sverige har därför goda förutsättningar att visa att det går att kombinera brukande med hållbar produktion och samtidigt vara konkurrenskraftig på marknaden. Den nationella livsmedelsstrategin, det svenska klimatmålet och de nationella miljömålen lägger en bra grund för ökad hållbar livsmedelsproduktion.

Till sidomenyn

Så arbetar LRF i Bryssel

Brysselkontoret kan liknas vid LRFs förlängda arm och ska medverka till att beslut som fattas av EU:s olika institutioner blir så bra som möjligt för svenska lantbrukare och deras kooperativa företag.

LRF i Bryssel arbetar med att samordna, stötta och driva näringspolitiska sakfrågor ihop med experter och förtroendevalda i LRF i Sverige. Kontoret bidrar också till att utveckla och underhålla nätverket på plats, och för in EU-perspektivet i organisationens övriga arbete. 

Kontoret arbetar nära i samarbete med andra bondeorganisationer i EU genom paraplyorganisationen Copa Cogeca som sammanlagt företräder över 22 miljoner lantbrukare och 20 000 lantbrukskooperativ i EU. Kontoret träffar regelbundet andra intresseorganisationer på plast. Förutom att jobba nära Copa Cogecas andra medlemsorganisationer driver LRF på egen hand frågor mot EU:s institutioner; EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet. 

Till sidomenyn

Varför finns LRF på plats i Bryssel?

Under de senaste åren har allt fler politiska förslag lagts fram på EU-nivå som berör jordbruket och skogen, antingen direkt eller indirekt. Vid sidan av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) finns idag EU:s gröna giv, med en målsättning om att EU:s ska bli klimatneutralt till 2050. EU:s gröna giv ska genomsyra alla EU:s politikområden, inklusive unionens jordbrukspolitik.

Inom ramen för den Gröna Given har därför ett flertal strategier och konkreta lagförslag presenterats som har direkt påverkan på jord- och skogsbrukets verksamhet och förmåga att producera. Strategin för en uthållig livsmedelskedja ”Jord till bord” (Farm to Fork) och EU:s strategi för biologisk mångfald är de två strategier som påverkar jordbruket mest, vilka har åtföljts av en rad lagförslag.

Dessutom har EU:s klimatpaket Fit for 55, som handlar om att EU ska minska sina utsläpp med 55 procent till 2030, presenterats inom ramen för den Gröna Given. Inom ramen för Fit for 55 berörs framför allt jord- och skogsbrukets roll i produktionen av biomassa till förnybara bränslen och sektorernas förmåga att lagra in kol.

LRF ställer helhjärtat upp på de övergripande målsättningarna i dessa strategier. EU:s lantbrukare ska och kan bidra till den gröna omställningen, samtidigt som vi producerar livsmedel, biomassa och andra för samhället viktiga produkter. I många av de förslag som EU-kommissionen presenterat upplever LRF och EU:s övriga lantbruksorganisationer där emot att fokus vid miljömässig hållbarhet under de senaste åren fått ta huvudsakligt fokus. Samtidigt måste även sociala och ekonomiska förutsättningar finnas på plats, för att den gröns omställningen ska gå att genomföra. LRF arbetar därför tätt ihop med andra aktörer för att förklara och påverka EU:s beslutsfattare så att förslag inte hindrar vår förmåga att fortsatt leverera på alla tre pelare av hållbarhet.

Till sidomenyn

Jordbruk i EU

Idag arbetar omkring 22 miljoner människor i EU inom jordbrukssektorn, som tillsammans med livsmedelssektorn står för cirka 3,6 procent av EU:s samlade BNP. EU:s jordbruksareal utgjorde 2016 över 38 procent av unionens totala landyta och producerar varje år omkring 300 miljoner ton spannmål och 40 miljoner ton kött. Utöver det bidrar EU:s lantbrukssektor till jobbtillfällen på landsbygder, biologisk mångfald och inbindning av koldioxid.

Till sidomenyn
Till sidomenyn