Allemansrätten ger allmänheten stor frihet att utforska och njuta av naturen genom att gå, cykla, rida eller åka skidor, förutsatt att det inte blir några skador. LRF anser att allemansrätten bör vara reserverad för allmänheten och friluftsaktiviteter, inte för kommersiella företag.

Svensk antibiotikaförsäljning är lägst i EU. Redan 1986 drev svenska lantbrukare igenom att Sverige som första land i världen införde ett förbud mot antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte.

Skog, trädgård och lantbruk är framtidsbranscher som växer och som de finns många spännande utbildningar och jobb inom. LRF driver flera olika initiativ för att främja kunskap och utbildning inom de gröna näringarna.

I lantbruket är de flesta arbetsplatser relativt små, ofta med endast en eller ett fåtal anställda. Det gör lantbruksföretagen särskilt sårbara vid sjukdom, olycksfall eller andra oförutsedda händelser. LRF arbetar aktivt med olika insatser för att minska psykisk och fysisk ohälsa samt förebygga olyckor.

Jordbruksarrende är en viktig del av svenskt lantbruk. Idag brukas cirka 40 procent av jordbruksmarken som arrende. Det har också blivit allt vanligare att energibolag vill arrendera mark av privata markägare. LRF följer utvecklingen noga och erbjuder medlemmarna avtalsguider och rådgivning.

Artskyddsregler hotar skogsägares rättigheter. LRF kämpar för rättvisa regler som balanserar naturvård och äganderätt, utan att stoppa hållbart skogsbruk.

Ett robust civilt försvar börjar med en fungerande livsmedelsberedskap där främjandet av svenskproducerade varor är ett sätt att minska vår sårbarhet.

CAP eller Common Agriculture Policy, är EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det som bestäms inom CAP får stora konsekvenser för hur Europas bönder kan producera mat och förvalta landskapen.

Det är genom bondens dagliga skötsel och omsorg om sina djur som god djuromsorg säkras. Det är arbetet på gården som har lett till ett av världens bästa djuromsorg och den lägsta antibiotikaanvändningen i hela EU. Det är därför viktigt att det finns tillit till att svenska djurbönder vill och kan leverera god djuromsorg av egen och marknadsstyrd vilja.

LRF undersöker regelbundet hur den rådande konjunkturen påverkar det gröna näringslivet. Här hittar du aktuella rapporter som berör ekonomi och konjunktur.  

Företagare inom de gröna näringarna har redan idag pressade marginaler och för att klara en omställning krävs stöd från både politiken och samhället. Det handlar om att ge Sveriges jord- och skogsbrukare rätt förutsättningar att ställa om med hjälp av ny teknik, finansieringslösningar, hållbart producerade biodrivmedel och fossilfria insatsmedel.

Begreppet entreprenad kan ha olika innebörder. En definition är att entreprenad innebär att två parter kommer överens om att utföra ett arbete till ett i förväg uppgjort pris. I vardagligt tal syftar dock ordet entreprenad ofta på verksamhet som utförs av tyngre maskiner, inom till exempel skogsavverknings-, anläggnings-, eller jordbruksarbeten. Det innefattar även andra mindre maskinintensiva tjänster som trädgårdsskötsel eller parkarbeten.

Under de senaste åren har allt fler politiska förslag lagts fram på EU-nivå som berör jordbruket och skogen, antingen direkt eller indirekt. LRF strävar efter att påverka dessa och stödjer starkt europeiskt samarbete för välstånd, demokrati och landsbygdsutveckling i Europa. EU spelar en viktig roll för företagsamhet i Sverige och hela unionen.

För att klara framtidens utmaningar och utveckla det gröna näringslivet behövs forskning och innovation, både nationellt och regionalt. Det är viktigt att arbetet samordnas så att man inte gör samma sak på flera håll i onödan. Testverksamhet behöver finnas i hela landet, eftersom förutsättningarna ser olika ut beroende på plats. Det ska vara nära företagarna, så att idéer snabbt kan testas och utvecklas. 

För att gårdar och andra företag inom det gröna näringslivet ska vara intressanta att ta över, måste de gå med vinst. Ett väl genomfört generationsskifte är viktigt både för lantbrukaren, branschen och hela samhället. Därför jobbar LRF aktivt med frågor som rör generationsskiften och ägarskiften.

Sverige är ett av de minsta grisländerna i EU. Trots det gör vårt grisföretagande avtryck och många svenska grisbönder har tagit emot besökare från andra länder som vill titta på den svenska modellen. 

Med guldmedaljprogrammet uppmärksammar LRF Mjölk och mejeriföretagen gemensamt mjölkböndernas kvalitetsarbete. Guldmedaljen delas ut till den som levererat mjölk av mycket hög kvalitet i minst 23 år och priset har delats ut sedan 1958.

Gårdsförsäljning av alkohol är en av flera viktiga reformer för att fler ska kunna leva och verka på landsbygden.

Hållbarhet är grunden för framtidens jord- och skogsbruk. För att det gröna näringslivet ska kunna fortsätta bidra till en hållbar utveckling behövs god lönsamhet och rätt förutsättningar.

LRF ser hästen som en given och naturlig del av det gröna näringslivet och arbetar för att hästföretagarna ska få bästa möjliga förutsättningar.

Företagandet i det gröna näringslivet är platsbundet och en förutsättning för att det ska kunna utvecklas är att det är attraktivt att driva företag på platsen. Infrastruktur är lika viktigt på landsbygden som i staden.

De flesta frågor som påverkar LRFs medlemmar har både en europeisk och global dimension. Det gäller till exempel utvecklingen av priserna på världsmarknaden när det gäller spannmål, andra jordbruksråvaror och insatsvaror.

Jämställdheten ska genomsyra hela LRF och hela verksamheten. Riksförbundsstyrelsen ansvarar därför för LRFs jämställdhetsarbete. LRF arbetar aktivt med frågorna. Riksförbundsstyrelsen har fastställt en jämställdhetsstrategi för LRF. Riksförbundsstyrelsen ansvarar därför för LRFs jämställdhetsarbete. LRF arbetar aktivt med frågorna och riksförbundsstyrelsen har fastställt en jämställdhetsstrategi för LRF.

Det gröna näringslivet står mitt i klimatomställningen. Jord- och skogsbrukare märker konsekvenserna av ett ändrat klimat tidigt, samtidigt som de sitter på viktiga lösningar. Med rätt förutsättningar kan det gröna näringslivet bidra både till ökad försörjningstrygghet och till Sveriges klimat- och miljömål.

Svensk lammuppfödning bidrar till hållbar livsmedelsproduktion, biologisk mångfald och öppna landskap. Våra får och lamm betar fritt, omvandlar gräs till högkvalitativt kött, ull och mjölk och stärker den svenska livsmedelsberedskapen.

I framtiden kommer vi i norr behöva ta ökat ansvar för att producera mer mat, inte bara till oss själva, utan också till omvärlden. Svensk livsmedelsindustri kommer i framtiden inte längre kunna vara kända för att exportera delikatesser - vi kommer också vara en förutsättning för att fler ska kunna äta sig mätta på hållbart producerad mat världen över.

God markhälsa är en nyckelfaktor för att kunna odla och det ligger i alla lantbrukares intresse att bevara och förbättra den. Markhälsa handlar till exempel om att jordens mullhalt, genomsläpplighet, växtnäringsinnehåll och biologiska aktivitet bibehålls över tid för att på ett långsiktigt och hållbart sätt både kunna producera livsmedel och ekosystemtjänster.

Hälften av all mat vi äter är importerad, trots att många vill köpa mer svensk och lokalproducerad mat. För att möta denna efterfrågan behövs bättre konkurrensvillkor.

Visste du att den svenska mjölkproduktionen skiljer sig markant från den globala? Genomsnittet för klimatpåverkan är 60 procent lägre är snittet, användningen av antibiotika inom den svenska mjölkindustrin är också unikt låg på global nivå och cirka 70% av alla mjölkkor lever i så kallade lösdriftsstall.

Smidiga och väl fungerande myndighetskontakter är avgörande för en positiv företagsutveckling.

LRF arbetar för att skapa en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion.

PFAS är ett samlingsnamn för över 10 000 industriellt framtagna kemikalier, ofta kallade "evighetskemikalier".  PFAS är en växande fråga även för lantbruket och livsmedelsproduktionen. I dag finns gräns- och riktvärden för PFAS i flera livsmedel, bland annat kött, mjölk och ägg.

Det är svårt att föreställa sig någon verksamhet som påverkar omgivningen mer än en gruva. Även prospektering, när man letar efter fyndigheter att undersöka närmare, kan få konsekvenser för närboende och företag. Det väcker frågor om hur framtidens markanvändning kommer att se ut i området.

EU-kommissionen presenterade i juni 2022 ett förslag till lagligt bindande mål för hur mycket av medlemsländernas natur som ska återskapas, under namnet förordningen om restaurering av natur som på engelska kallas Nature Restoration Law (NRL). Förslaget är formulerat på ett sätt som gör att mycket stora arealer produktiv jord- och skogsmark riskerar att tas ur produktion. Exempelvis genom att skog inte får brukas och att åkermark ska läggas under vatten.

Sveriges skogsägare erbjuder jobb, tillväxt, klimatnytta och hållbara resurser för framtiden. Våra skogar är en fantastisk tillgång för landets ekonomi, sysselsättning och en levande landsbygd, samtidigt som vi värnar miljön och ekosystemen. Vi brukar skogen för att bidra till utvecklingen mot ett hållbart samhälle, men även för att bedriva lönsamma företag inom skogsbruk. I skogen växer framtiden.  

Trädgårdsföretag i Sverige representerar endast 3 % av landets jordbruksföretag, men de bidrar med en betydande del av värdet inom jordbrukssektorn. Enligt officiell statistik från Jordbruksverket producerar dessa företag cirka 10 % av det totala värdet av jordbruksprodukter, trots att de bara använder 0,5 % av den tillgängliga åkermarken.

Det svenska jord- och skogsbruket utgör inte bara en central del av landets ekonomi, utan är också ett unikt och dynamiskt läromedel, rikt på kunskap och erfarenheter. LRFs ambition är att alla barn och ungdomar ska få möjligheten att uppleva denna fantastiska resurs på nära håll och få en djupare förståelse för hur maten blir till.

Vargen har länge varit ett allvarligt problem för många av LRFs medlemmar. Lantbrukare som håller djur känner uppgivenhet och det finns risk att de lägger ner sin verksamhet. Det handlar om ekonomi, men också om vanmakten man som djurägare känner inför djurens lidande, om att behöva ta hand om döda och skadade djur, om rädslan att gå ut i hagen och inte veta vilken syn man kommer att möta.

En tillräcklig tillgång på friskt vatten är avgörande för att kunna odla, föda upp djur och bedriva andra verksamheter inom det gröna näringslivet. Sveriges jord- och skogsbrukare har sjöar, vattendrag, kustavsnitt och grundvattenmagasin på, och i anslutning till, sina marker som de värnar. Dikesunderhåll och bevattning ses som naturliga och självklara delar i företagandet då både för mycket och för lite vatten kan leda till minskad matproduktion.

Viltstammarnas storlek behöver hanteras kraftfullt och omedelbart för att minska belastningen på skogs- och jordbruk, öka livsmedelsproduktionen, öka trafiksäkerheten samt möjliggöra skoglig tillväxt. Vildsvinsstammen är idag så stor att det bör utredas om det finns förutsättningar att införa en statlig premie för fällda vildsvin, som verktyg för att effektivisera jakten på den. Vi vill minska vildsvinsstammen med 90%.

Att uppnå en hållbar balans mellan viltstammarnas storlek och landskapets kapacitet är avgörande för både jordbrukets och naturens välmående. För mycket vilt hotar allvarligt lantbrukets produktivitet och lönsamhet, vilket i sin tur direkt påverkar jord- och skogsbrukets förmåga att producera mat och energi i tillräckliga mängder.

Fält med blommande raps, mogen havre, korn eller vete. Sommarängar, gräsfält och betesmarker. Bönor, havremjölk med müsli. Som lantbrukare inom växtodling i Sverige finns en mångfald och många olika inriktningar med möjligheter. Sverige har en stor andel åkermark i förhållande till folkmängd.

LRF arbetar för att svenska lantbrukare ska ha tillgång till en bred uppsättning växtskyddsmetoder – effektiva, hållbara och anpassade efter behoven i praktiken.

Äganderätten utgör grunden för all näringsverksamhet på landsbygden. Ägandet är en central komponent för långsiktiga beslut, ansvarsfullt företagande samt produktion av mat, energi och värdefulla samhällstjänster.